16.7.07

Är nu till slut tillbaka i Tokyo och har sisådär 5 dagar kvar att spendera i denna underbara stad innan planet går hem till Sverige igen. Åkte tåg från Hakodate, en mindre stad som ligger på Hokkaidos södra spets. Hokkaido i sin tur är en av de tre större öarna som Japan är uppdelat i varav denna som ligger längst norr ut. Hade en dag kvar på mitt Japan Rail Pass och hade egentligen tänkt att åka tillbaka till Tokyo en dag innan det gick ut, men det är ju inte sa ofta man är i Japan, tänkte jag, sa det var lika bra att försöka se så mycket som möjligt av landet. Och det var ju tur att jag gjorde det.

Mt Hakodate från hamnen i staden.

Hakodates främsta turistattraktion är ett berg som ligger längst ut på den halvö staden är belägen på och det ska vara en väldigt fin utsiktsplats på dagen men framfor allt när mörkret har lagt sig och hela staden är tand. Invånarna i Hakodate menar själva att detta är japans finaste utsikt. Vet inte riktigt om jag haller med om det, men det kanske var för att det var så blåsigt och dimmigt där uppe. Annars uppskattade jag att komma ut till kusten igen och känna det man så ofta saknar när man har spenderat för lång tid utan att se havet; en frisk havsbris. Kommer förmodligen aldrig att bosatta mig inne i landet, var jag än hamnar.


En bit av den japanska landsbyggden från taget till Tokyo.

Var bara i Hakodate under en dag så jag hann väl inte riktigt med att kolla in stadens övriga sights men nu kände jag att jag ville tillbaka till Tokyos tempo och charm. På kvällen då jag till slut kom fram efter 7 timmars tågresande mötte jag upp en svensk kille som jag träffade i Kyoto som heter Daniel, hans flickvan Maya och hennes klasskompis Sebastian från Holland. Vi gick till en japansk krog och drog ett par kalla, åt lite mat och drack lite sake.


Spindelstatyn, som jag inte kommer ihag vad den heter, vid Roppongi Hills i Tokyo.

De övriga tröttnade någon gång vid 3-tiden varpå de drog hem var jag i stort sett fast själv i Shibuya där vi hade spenderat kvällen. Tågen slutar gå redan vid halv ett och börjar inte gå igen förän vi fem-tiden. Det bör tilläggas att det regnade som aldrig förr så att ett försöka ge sig på att gå hem skulle förmödligen sluta illa på ett eller annat satt. Med tunnelbanan tar det ca 45 minuter att åka till Shibuya, vilket kanske ger er en bild över hur långa avstånden är. Jag tog hur som helst in på ett internetcafé och satt där och kollade på film till fem då jag åkte hem. Det är det som är så sjukt med denna stad. Det finns ALLTID något att göra. Utan några undantag.



Daniel och Maya uppe i Tokyo City View i Roppongi Hills.

Ikväll tänkte jag och Daniel eventuellt ge oss ut och göra någon klubb. Nice blir det!

Ha det gott!

1 kommentar:

Anonym sa...

en annan får knega med ogräs och gräsklippning dagarna långa medans du sippar sake och jobbar shaolin stil! men skadeglädje är väl den skönaste formen av glädje så enjoy bro! hoppas du har det king, av bilderna att döma så har du det king.
med kärlek, hans von ebbenholtz